BANG! BANG!
I ren panik kastar jag ut handen och trycker av SMS-signalen på telefonen. Klockan är strax efter nio på morgonen och jag har precis väckts ur min drömsömn med ett ryck. Nyvaken, förvirrad, trött och med grus från John Blunds sandlåda i ögonen tar jag upp mobiltelefonen och läser meddelandet.
Kom hit och tryck på mig.
Om jag får gissa så delade jag nog under de närmsta två minuterna ansiktsuttryck med katten från den där bredbandsreklamen. Men när allt hade retts ut så såg jag mest ut som Tackleberry i första Polisskolan-filmen när han inser att det varit skottlossning och att han missat den ...
Hint: problematiken ligger i var man lägger betoningen. Min sömndruckna hjärna lade den på "på", men det visade sig att den skall ligga på "tryck". Det gör inte mig till en sämre människa för det. Eller?
