onsdag 1 december 2010
lördag 27 november 2010
Höjden av irritation ...
... torde ju vara när man sitter uppe till klockan två en torsdag kväll för att kunna vara så förberedd det bara går när man nästföljande morgon skall redovisa sitt Shakespearearbete bara för att finna att det skjuts upp till veckan efter.
... torde ju vara när man skickar ett SMS till en god men ivrigt väntande vän och tvingas meddela att den roande helgen man planerat gått om intet bara för att morgonen efter upptäcka att SMS:et aldrig skickats.
... torde ju vara när man vaknar och med flackande blick beskådar den - vad blir det? Fjärde? - dagen i rad som det snöar och man fortfarande inte lokaliserat halsduken och handskarna från förra vintern, trots att man vet att de ligger någonstans i den omedelbara omgivningen.
... torde ju vara när det enda många av de man känner de senaste dagarna bara kunnat pratat om kvällens festligheter och man själv fortfarande inte vet om man har lust med sådana aktiviteter och dessutom är pinsamt medveten om att det enda man har att ta på sig i festkläderväg är ett par mysbyxor och en avklippt skjorta och sannolikt ändå har en teaterföreställning att gå på.
... torde ju vara när man skickar ett SMS till en god men ivrigt väntande vän och tvingas meddela att den roande helgen man planerat gått om intet bara för att morgonen efter upptäcka att SMS:et aldrig skickats.
... torde ju vara när man vaknar och med flackande blick beskådar den - vad blir det? Fjärde? - dagen i rad som det snöar och man fortfarande inte lokaliserat halsduken och handskarna från förra vintern, trots att man vet att de ligger någonstans i den omedelbara omgivningen.
... torde ju vara när det enda många av de man känner de senaste dagarna bara kunnat pratat om kvällens festligheter och man själv fortfarande inte vet om man har lust med sådana aktiviteter och dessutom är pinsamt medveten om att det enda man har att ta på sig i festkläderväg är ett par mysbyxor och en avklippt skjorta och sannolikt ändå har en teaterföreställning att gå på.
torsdag 25 november 2010
Shake-bloody-speare
Jag har slagits med mitt Shakespearearbete i veckor. Skjutit upp det, förträngt det, tagit tag i det, läst lite, försökt förstå, läst om, försökt förstå ännu mer, gett upp, skjutit upp det, förträngt det, tagit tag i det, läst en bit till, försökt förstå, greppat lite, läst om, gett upp ... ja, ni fattar. Så nu sitter jag här, på kammaren och iklädd stress- och ångestdräkten, och kämpar med att få ihop det hela till en bra disposition så att jag det första jag gör i morgon bitti kan hålla ett försenat anförande om det jag läst, ett anförande som läraren dessutom skall bli nöjd med.
Inte det lättaste.
Jag har inga problem med att förstå det engelska språket egentligen. Jag anser mig vara väldigt duktig på både läs- och hörförståelse vad gäller engelskan och dessutom rätt bra på att uttrycka mig och göra mig förstådd. Jag spenderade ett halvår i England för snart fem år sedan och fick ibland påminna folk om att jag inte var engelsman. Så jag lyckade till och med lura engelsmännen med mina språkliga kunskaper. Så bra är jag - och det är ett konstaterande, inget mer, för det finns en poäng med raljerandet, som är denna; trots mina erfarenheter och kunskaper så är det fanimej ingen dans på rosor att förstå Shakespeare, ens på svenska och ännu mindre på engelska!
Jag tänker inte skämmas för att jag får kämpa med att begripa mig på Shakespeare på engelska. När jag vistades i England det där halvåret så var jag på en teater och hjälpte en grupp ungdomar att sätta upp Shakespeares Pericles. Dom fattade ingenting heller - och då är dom infödda britter! Så med risk för att bli tjatig; Shakespeare är ingen dans på rosor!
Men det måste göras - och jag är en bit på väg. Jag blir klar också, så det är ingen fara, men vi får se om läraren blir nöjd med resultatet. Men det skall bli skönt att kunna släppa det ok från mina axlar som Shakespeare är efter det här. Det har varit en pärs. Sedan kan jag lägga all energi på historiaarbetet och arbetsuppgifterna i svenskan som båda skall vara klart den tolfte december.
Och inte att förglömma; studera in frågorna till religionsprovet nästa torsdag. Personligt rekord: ett poäng från maximala. Får se om jag kan slå det.
Jag har blivit kallad "beläst som få" på en blogg idag. Jag börjar därmed så sakteliga ifrågasätta blogginnehaverskans omdömesförmåga ...
Inte det lättaste.
Jag har inga problem med att förstå det engelska språket egentligen. Jag anser mig vara väldigt duktig på både läs- och hörförståelse vad gäller engelskan och dessutom rätt bra på att uttrycka mig och göra mig förstådd. Jag spenderade ett halvår i England för snart fem år sedan och fick ibland påminna folk om att jag inte var engelsman. Så jag lyckade till och med lura engelsmännen med mina språkliga kunskaper. Så bra är jag - och det är ett konstaterande, inget mer, för det finns en poäng med raljerandet, som är denna; trots mina erfarenheter och kunskaper så är det fanimej ingen dans på rosor att förstå Shakespeare, ens på svenska och ännu mindre på engelska!
Jag tänker inte skämmas för att jag får kämpa med att begripa mig på Shakespeare på engelska. När jag vistades i England det där halvåret så var jag på en teater och hjälpte en grupp ungdomar att sätta upp Shakespeares Pericles. Dom fattade ingenting heller - och då är dom infödda britter! Så med risk för att bli tjatig; Shakespeare är ingen dans på rosor!
Men det måste göras - och jag är en bit på väg. Jag blir klar också, så det är ingen fara, men vi får se om läraren blir nöjd med resultatet. Men det skall bli skönt att kunna släppa det ok från mina axlar som Shakespeare är efter det här. Det har varit en pärs. Sedan kan jag lägga all energi på historiaarbetet och arbetsuppgifterna i svenskan som båda skall vara klart den tolfte december.
Och inte att förglömma; studera in frågorna till religionsprovet nästa torsdag. Personligt rekord: ett poäng från maximala. Får se om jag kan slå det.
Jag har blivit kallad "beläst som få" på en blogg idag. Jag börjar därmed så sakteliga ifrågasätta blogginnehaverskans omdömesförmåga ...
onsdag 24 november 2010
It's over
Blue days, aching to my bones,
I love you, baby don't you know?
Heartaches like this I've never known,
I need you like I've never needed before.
Dark clouds, just another day,
No sunshine, I don't care if it rains.
Sweet dreams are all that's left to claim,
Could be I'll never love again.
I love you, baby don't you know?
Heartaches like this I've never known,
I need you like I've never needed before.
How long to wait til I'm round that crooked bend,
Don't want to hate what I can't have in the end.
Too many roads that dead end straight ahead,
And now I know that it's over, it's over.
Don't want to hate what I can't have in the end.
Too many roads that dead end straight ahead,
And now I know that it's over, it's over.
Dark clouds, just another day,
No sunshine, I don't care if it rains.
Sweet dreams are all that's left to claim,
Could be I'll never love again.
Just wait until tomorrow,
You'll know that's it's over.
söndag 21 november 2010
En bild säger mer ...
Söndag kväll. Inget särskilt att göra - inget som är roligt i alla fall. Vilket diska inte är. Så vad göra? Tja, man kan alltid sitta och titta på portätt av Karl XII. Inte helt utan orsak, skall erkännas. Efter att ha författat en artikel om honom så lever han kvar i närminnet och det är alltid roligt att se hur personer förändras genom sin levnad, även om man bara har porträttmålningar att gå på. Men när jag satt och studerade dessa målningar av vår store krigarkonung - de två på bilden nedan, för att vara exakt - så slog det mig att det hade hänt något med honom.

Kan ni se det? Karl XII var genom hela sitt liv bred vid axlarna men annars lång och smal, som syns på målningen av von Krafft från 1706 till vänster. Men sex år senare, när Axel Sparre målar kungen då de befinner sig i Turkiet, så är han ... rundare. Mulligare. Se bara på hans kinder. Visst, han ser äldre ut, men definitivt rundare. Och 1712 fyllde han bara trettio år, så det är ingen idé att börja tala om den klassiska gubbkaggen. Och kanske är det olika konstnärers tolkning av motivet, men ingen annan hade målat Karl XII så där avvikande som Sparre gjorde 1712. Nej, det är något annat som ligger bakom - och jag vet vem det är! Eller snarare vad. Boven heter sorbet. Apelsinsorbet, för att vara exakt, en maträtt som Karl XII upptäckte under vistelsen i Turkiet.
Kan man förändras så mycket av lite apelsinsorbet? Uppenbarligen.
Så, vad kan vi dra för lärdomar av det? Ingen aning. Även en framgångsrik krigarkonung kan bli fet, kanske? Håll dig borta från apelsinsorbet om du vill bli smal är en annan tänkbar sensmoral. Eller Håll er borta från Turkiet - till och med kungen blev korpulent, om man är Sverigedemokrat. Fast om man råkar vara det så är chansen stor att man inte ens vad ordet "korpulent" betyder.
Ni får helt enkelt dra era egna slutsatser av att Karl XII befann sig i Turkiet, åt apelsinsorbet och blev rundare om kinderna. Jag tyckte bara att det var ett lustigt iakttagande.

Kan ni se det? Karl XII var genom hela sitt liv bred vid axlarna men annars lång och smal, som syns på målningen av von Krafft från 1706 till vänster. Men sex år senare, när Axel Sparre målar kungen då de befinner sig i Turkiet, så är han ... rundare. Mulligare. Se bara på hans kinder. Visst, han ser äldre ut, men definitivt rundare. Och 1712 fyllde han bara trettio år, så det är ingen idé att börja tala om den klassiska gubbkaggen. Och kanske är det olika konstnärers tolkning av motivet, men ingen annan hade målat Karl XII så där avvikande som Sparre gjorde 1712. Nej, det är något annat som ligger bakom - och jag vet vem det är! Eller snarare vad. Boven heter sorbet. Apelsinsorbet, för att vara exakt, en maträtt som Karl XII upptäckte under vistelsen i Turkiet.
Kan man förändras så mycket av lite apelsinsorbet? Uppenbarligen.
Så, vad kan vi dra för lärdomar av det? Ingen aning. Även en framgångsrik krigarkonung kan bli fet, kanske? Håll dig borta från apelsinsorbet om du vill bli smal är en annan tänkbar sensmoral. Eller Håll er borta från Turkiet - till och med kungen blev korpulent, om man är Sverigedemokrat. Fast om man råkar vara det så är chansen stor att man inte ens vad ordet "korpulent" betyder.
Ni får helt enkelt dra era egna slutsatser av att Karl XII befann sig i Turkiet, åt apelsinsorbet och blev rundare om kinderna. Jag tyckte bara att det var ett lustigt iakttagande.
It's back!
Efter åtskilliga veckor av inaktivitet så är den tillbaka! Jubla gärna!
Läs mer här: Kalabaliken i Bender.
Läs mer här: Amelia Earhart.
Läs mer här: Kalabaliken i Bender.Läs mer här: Amelia Earhart.
lördag 20 november 2010
Roadtrip
Idag bar det av till annan ort för att gå på bio. Den senaste Harry Potter-filmen stod på schemat och tja, den var väl okej. För en som knappast hängt med i HP-världen så är det svårt att följa med i alla turer till höger och vänster, men den gick att se. Inte jättebra, men heller inte jättedålig.
Vi hann med att spana in en bokbutik också. Ibland önskar jag att jag hade enorma summor pengar som jag bara kunde slänga ut på böcker, för det finns så in i vassen många jag vill ha och läsa. Problemet är bara att jag samtidigt som pengarna också behöver enorma mängder fritid om jag skall hinna läsa dom. Jag vågar inte ens räkna böckerna jag redan har som jag ännu inte läst. Jag skulle kunna handla hur mycket som helst. Helt makalöst - och hade någon sagt till mig för ett år sedan att jag skulle sitta här idag och hävda sådana saker så skulle jag gett den personen en käftsmäll. Tänk så saker och ting kan förändras ... vem hade kunnat gissa det?
Har jag sagt att jag möblerat om? Det var ju steg ett i den omstrukturering som jag tjatat om och den blev rätt okej. Nya hyllan är på plats och böckerna har funnit sina rätta platser. Allt är inte helt som det skall vara än, men vi närmar oss.
Nog gaggat om det. Nu blir det snask och Family Guy!
Vi hann med att spana in en bokbutik också. Ibland önskar jag att jag hade enorma summor pengar som jag bara kunde slänga ut på böcker, för det finns så in i vassen många jag vill ha och läsa. Problemet är bara att jag samtidigt som pengarna också behöver enorma mängder fritid om jag skall hinna läsa dom. Jag vågar inte ens räkna böckerna jag redan har som jag ännu inte läst. Jag skulle kunna handla hur mycket som helst. Helt makalöst - och hade någon sagt till mig för ett år sedan att jag skulle sitta här idag och hävda sådana saker så skulle jag gett den personen en käftsmäll. Tänk så saker och ting kan förändras ... vem hade kunnat gissa det?
Har jag sagt att jag möblerat om? Det var ju steg ett i den omstrukturering som jag tjatat om och den blev rätt okej. Nya hyllan är på plats och böckerna har funnit sina rätta platser. Allt är inte helt som det skall vara än, men vi närmar oss.
Nog gaggat om det. Nu blir det snask och Family Guy!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
