onsdag 8 december 2010

Saritaylor James

Jag måste bara få säga att det ibland är roligt att vara wrestlingfan. Visst, själva produkten är inte var den en gång varit oavsett om du tittar på WWE (World Wrestling Entertainment) eller TNA (Total Non-Stop Wrestling) - mexikansk och japansk brottning uttalar jag mig inte om eftersom jag inte är så insatt i dessa- men det finns unga brottare idag som verkligen har talang och som jag tycker om att se. Historiskt sett har damsidan alltid varit svag, mest på grund av den helt enkelt inte fått lika mycket utrymme som männen, trots att det funnits otroligt duktiga kvinnliga brottare. Wrestlingförbund med enbart kvinnliga brottare har kommit och gått, men de har sällan överlevt särskilt länge; Women of Wrestling (WOW), Gorgeous Ladies of Wrestling (GLOW) och GAEA Japan är några exempel på förbund som inte överlevt.

Problemet idag är dock inte det att dambrottningen inte får utrymme. Både WWE och TNA har egna damdivisioner och sedan mitten på nittiotalet har WWE haft ett permanent mästarbälte för sina kvinnliga brottare. Före det fanns det visserligen en damtitel i WWE men det användes väldigt sporadiskt och sällan. De tvingades till och med ta in japanska dambrottare för att kunna låta sin egen dammästare kunna gå matcher de få gånger hon fick möjligheten - se bara på Alundra Blayze. Nej, problemet idag är snarare det att de kvinnor som är med och brottas ofta inte är särskilt kunniga eftersom utseendet prioriteras mer än talang och kunskap. Detta är särskilt påtagligt i WWE där deras dambrottare verkar rekryteras från underklädeskataloger snarare än wrestlingskolor - vilket jag faktiskt tror har hänt - och där de sedan kläs i minimala och utmanade kläder innan de skall "brottas". Dessutom produceras det tonvis med WWE-DVD:er där deras dambrottare får visa upp sig i bikinis - vad nu det har med wrestling att göra?

Tro nu inte att TNA är raka motsatsen. TNA lider av samma problematik, men det finns faktiskt några förmildrande omständigheter hos dom; de satsar faktiskt inte enbart på utseendet utan även på förmågan att kunna brottas. Awesome Kong var en stor kvinna, men hon kunde brottas och därmed fick hon också bli världsmästare i TNA:s damdivision flera gånger. Sedan finns det förstås de som är raka motsatsen, som Lacey Von Erich. Hon anställdes enbart på grund av sitt utseende (och sitt berömda efternamn), men hennes tid i ringen blev också begränsad och hon är numera inte ens kvar i förbundet. Och Madison Rayne, Velvet Skye och Angelina Love? Tja, de spelar ju visserligen på sitt utseende, men de är faktiskt rätt duktiga på vad de gör så jag har visst överseende med det. Och TNA anställer även "gamla" dambrottare. Jag formulerar mig så eftersom dom har anställt Tara som är skyhöga(!) trettionio år gammal. WWE skulle aldrig anställa en kvinna i den åldern, men TNA inser att Tara är en brottare i första hand och dessutom en väldigt bra sådan. Så hon får anställning.

Men för att göra detta utdragna och utsvävande inlägg kortare; anledningen till att det är roligt att vara wrestlingfan just nu - och i synnerhet ett fan av TNA - är att tre av mina favoritbrottare på damsidan numera huserar där. Inte nog med att man har Tara, som vet vad hon håller på med, så har man även Taylor Wilde, Sarita och Mickie James. Jag har alltid gillat Wilde eftersom hon från första början imponerade på mig i ringen. Sarita är egentligen ännu bättre, men har en helt annan stil eftersom hon brottats mycket i Mexico. Och Mickie James?

Innan jag går vidare med Mickie James så bör en fråga i det här ämnet belysas först; det är svårt att som man tala om att man gillar kvinnliga dambrottare utan att folk automatiskt antar att det beror på att man attraheras av dom och tycker att dom är sexiga och snygga och allt däremellan. För min del är det precis tvärtom; jag var inte alls särskilt attraherad av t.ex. Awesome Kong men jag tyckte om henne i alla fall eftersom hon var duktig på att brottas - vilket är vad wrestling handlar om! Hon är inte kvar i TNA numera, men att hon lämnade förbundet berodde på att hon och TNA inte kunde överens om hennes lön och alltså inte på grund av hennes vikt, utseende eller ålder. Att hon inte anlitades av WWE så snabbt det bara gick är sorgligt, för det berodde sannolikt på att hon inte passade in i deras fotomodellsbild av hur en dambrottare skall se ut. Jag gillar Tara också av samma anledning, men jag är inte alls attraherad av henne.

Samma sak gäller Taylor Wilde och Sarita. Om vi ändå pratar attraktion och utseende så är är visserligen Wilde och Sarita mer tilldragande än t.ex. Tara, men jag hade aldrig tyckt om dom som dambrottare för det om det visat sig att de inte kunde brottas. Jag tycker att Sarita är alldeles för smal för att vara min typ, medan Wilde är mer åt mitt håll utan att för den sakens skull komma nära. Vilket för oss åter igen till Mickie James. Jag såg henne för första gången i WWE för några år sedan och gillade henne direkt och det av två anledningar; dels för att hon kunde brottas och dels för att hon inte såg ut som alla andra WWE-dambrottare (eller TNA-dambrottare med, för den delen). Vad menar jag med det? Enkelt. James ser ut som en kvinna. Med kurvor. Hon är smal, men hon har kurvor. Vilket för mig är attraherande. Problemet var bara att WWE inte tyckte likadant och mer eller mindre mobbade henne för hennes "viktproblem". Andra dambrottare fick reta henne för hennes utseende och kalla henne för Piggie James, men det var inte bara en storyline, det var WWE:s sätt att pika henne.

Nu är James i TNA och ingen är lyckligare för det än jag! Här har vi en talangfull och vacker kvinna som kan brottas och att folk ens kan komma på tanken att påstå att hon är tjock är över mitt förstånd - men det bottnar i att man är så van med att se taniga bimbos med stora tuttar, så i jämförelse ser hon fylligare ut. Men faktum är att hon har en figur som många skulle döda för. Så med James, Wilde och Sarita bland sina brottare så ser jag faktiskt fram emot att se dambrottning numera. När jag följde WWE bävade man inför det eftersom det oftast bara blev kattskit av hela fadderullan. Och Tara är pricken över i:et som gör TNA:s damdivision vida överlägen WWE:s dito.

Sedan skall vi ju komma ihåg att även Sarita, Wilde, Tara och James alla är brottare av sin tid, vilket tyvärr alltför ofta innebär att ett visst mått av sexighet är ett måste, även i TNA. Men grundstenen vad gäller dambrottning bör ju vara att de först och främst skall kunna brottas - och så länge de kan det så räcker det för mig!

Den som vill se en match mellan Mickie James och Sarita kan hänvisas till den här länken.

Ett till Lotus-stall?

Till årets säsong gjorde Lotus comeback i Formel 1 efter fjortons års frånvaro. Eller snarare; namnet gjorde comeback. Team Lotus, som grundades av Colin Chapman och som gjorde debut i Formel 1 i slutet av 1950-talet försvann helt 1994 och namnet ägs numera av Lotus Cars som i sin tur ägs av Proton som i sin tur ägs av den Malaysiska staten. När så det malaysiska stallet gjorde debut 2010 hette man Lotus F1 Racing - och inte Team Lotus. I slutet av säsongen meddelade man dock att man köpt rättigheterna till namnet Team Lotus och att man skulle använda sig av det namnet från och med 2011.

Fullt så enkelt var det dock inte. Group Lotus, i vilken jag antar att Lotus Cars ingår eftersom det också ägs av Proton, motsatte sig Lotus F1 Racings rätt att kalla sig för Team Lotus eftersom dom ansåg att rättigheterna till namnet inte var köpta och vill göra allt de kan för att skydda sitt namn. Lotus F1 Racing har ändå ansökt om att vara med i 2011 års säsong som Team Lotus, men hela ärendet skall upp i domstol och vem vet hur utgången blir där.

Men som om detta inte vore nog har Renault beslutat sig för att sälja sina aktier i sitt eget stall Renault F1 till Genii Capital varpå Genii Capital slutit ett avtal med Group Lotus som innebär att stallet numera ägs till lika stora delar av Genii Capital och Group Lotus. Renault kommer att bistå med motorer och teknologisk- såväl som ingengörsexpertis. Stallet kommer därför att ha Renault som chassinamn (på samma sätt som McLaren använder sig av Mercedes som sitt chassinamn) och namnet på stallet blir därför hädanefter Lotus-Renault GP. Man kommer dessutom att hedra samarbetet mellan Lotus och Renault på 1980-talet genom att använda ett liknande färgschema nu som då; svart och guld. I och med att Group Lotus nu själva är direkt involverade i stallet är detta den fullständiga comebacken för det stall som gick i konkurs 1994 då Lotus F1 Racing bara använde sig av namnet på licens från Group Lotus och Proton.

Men hur det blir med Lotus F1 Racing/Team Lotus vette tusan eftersom dom också hade tänkt tävla i svart och guld och med Renault som motorleverantör ... men klart är i alla fall att det ser ut att bli två stall i Formel 1 nästa år som bär namnet Lotus.

Den som myntade uttrycket "Formel 1-cirkus" visste inte hur rätt han eller hon hade.

Lotus-Renault GP