#5 - Making Movies (Dire Straits, 1980)
Rött. Det är allt. Och det blåa tillhörde med största säkerhet någon form av inlägg i originalomslaget då albumet ursprungligen släpptes på vinyl. Men att bara ha en enda färg på framsidan och ingen som helst text är vågat och häftigt - därför blir det också snyggt.#4 - The Second (Steppenwolf, 1969)
Hippierörelsens influenser låter sig inte döljas på detta omslag som är så fullt med skrikande färger och stjärnor att man inte kan sluta titta på det. Till och med bandmedlemmarna bildar en stjärna! Här behövdes inga dödskallar eller landskapsbilder; ta en bild på bandet underifrån, lägg på ett lila färgschema och kasta in stjärnor i bakgrunden. Enkelt och snyggt. Psykedeliskt, men snyggt.#3 - For Ladies Only (Steppenwolf, 1971)
Två år senare och hippierörelsen behåller sitt grepp; blommor och skrika färger. Dessutom gillar jag hur man flätat in bandets namn med albumets titel i ramen runt det stora S:et i mitten. Det är ett enkelt omslag, men ändå fullt med snygga detaljer. Ett klart bevis på att man inte behöver krångla till det i onödan för att få till det bra.#2 - Wings of Tomorrow (Europe, 1984)
Helt klart det bästa omslaget av alla Europes album och dessutom så snyggt att det passar som tufft t-tröjemotiv utan att vare sig bandet eller albumtiteln står med. Jag har aldrig riktigt förstått varför fågeln har bröstplatta och hjälm, vad spelar det för roll när det är estetiskt mycket tilltalande?#1 - E Pluribus Funk (Grand Funk Railroad, 1972)
Inte nog med att skivomslaget är snyggt i sig självt, med bandmedlemmarna i profil i myntform, albumet släpptes till och med med ett runt Lp-omslag. Det svarta på bilden ovan skall alltså egentligen inte vara med - och hur coolt måste det inte ha varit när man gick in i skivbutiken och köpte en platta med ett runt omslag? Störtcoolt! Toppar listan för att det är så unikt, kreativt och genialt.