Det är redan den artonde december och i och med det endast sex dagar kvar till julafton. Känner jag av den minsta lilla julstämning? Nej. Faktum är att jag är förvånad över att december gått så fort och att det bara är sex dagar kvar till den tjugofjärde. Personligen ser jag mest fram emot den tjugosjätte, för då går jag i temporär landsflykt ett tag. Det skall bli skönt och roligt och allt däremellan.
Det är lov nu. Sista dagen i skolan före lovet var igår, vilket märktes eftersom det knappt var någon där. Det har märkts hela veckan, men framför allt igår. Och i torsdags. Men då var det ju torsdag och dagen efter lill-lördagen, så dom som inte kan hålla sig från att supa på veckorna var hemma med baksmälla då. Det brukar vara så, vilket är hur patetiskt som helst. Jag begriper inte hur alkohol kan locka så mycket att man låter det gå ut över sina dagliga åtaganden. Spar det till helgen, är mitt tips.
Hur som helst, avslutningen på skolterminen blev riktigt bra eftersom jag fick undan en del arbeten som var kvar att göra; historiearbetet kom in en dag innan deadline och de två arbetena jag hade kvar i svenskan lämnades in i torsdags och fredags, vilket betyder att jag har ryggsäcken tom när vi efter lovet går in på nya områden och nya ämnen. Femton arbeten av femton möjliga! Hur skönt som helst.
Men helt arbetsfri blir jag inte. Jag skall titta igenom senaste provet i både svenskan och religionen under lovet och svara på det jag kan. Sedan lämnar jag in det efter lovet och ser om det åtminstone lite grand kan reparera den skadan som uppstod i och med jag missade dom när dom skulle göras. Lägg då också till att vi skall göra ett arbete i engelskan som skall redovisas första veckan efter lovet, både skriftligt och muntligt, och man inser att det inte direkt går att sitta på fingrarna alla tre veckorna. Som tur är så måste jag inte klara engelskan får att få högskolebehörighet. Det är bara roligt att läsa nu när jag ändå har tiden och möjligheten, precis som med historian.
På tal om historia så satt jag får någon kväll sedan på en bokförsäljningshemsida och gjorde en egen önskelista, som det hette. För mig är det mer en kom ihåg-lista över de böcker som jag en vacker dag skulle vilja äga, men det får heta vad det vill; listan finns i alla fall och ett snabbt överslag visar att listans hela innehåll skulle kosta mig över 3,500 kronor att införskaffa - vilket är en lustig siffra eftersom bara avdelningen för teologiska skrifter i drottning Kristinas privata bibliotek låg på mer än 3,500 böcker. Mindre viktigt vetande, jag vet, men jag kan ändå inte köpa dessa böcker nu (de på listan, inte Kristinas) eftersom jag lovat en god vän att prioritera inköpet av en spelkonsol så att vi kan spela med varandra över internet. Dessutom tänkte jag ändå på lovet fokusera på att läsa de böcker jag behöver för att kunna fortsätta med mitt eget bokprojekt, så jag behöver inte heller av den anledningen köpa böckerna på listan eftersom de ändå förblir olästa ett tag framöver.
Igår satt vi och spelade lite spel hemma hos en annan god vän och gjorde en egen variant av spelet Med Andra Ord (vi spelade Med Andra Ord, fast med ordbrickor från ett annat spel) och det absolut roligaste ögonblicket kom när personen som just då drog brickorna ropade "motsatsen till spade". Vi andra dog.
Ordet var "hink".
